Folkpartiet i sandlådedebatt

På DN Debatt skriver idag ett antal folkpartipolitiker med Birgitta Rydberg och Maria Wallhager från Stockholm i spetsen om sina farhågor över att Karolinska inte längre ska få transplantera hjärtan. Artikeln är en uppföljning av motsvarande debattartikel i gårdagens SvD. Uppenbarligen skriver man under starkt inflytande (uppdrag) av de intellektuellt starka doktorerna på Karolinska.

Det är förvånande att ta del av hur erfarna sjukvårdspolitiker kan ondgöra sig över ett beslut som fattats med stark majoritet. Fem av sex ledamöter i Rikssjukvårdsnämnden var för beslutet. Är inte detta att underskatta demokratin och att inkompetensförklara sina landsortskollegor?
Folkpartipolitikerna befarar att beslutet kommer att få ”ödesdigra konsekvenser”. Förstår inte vad man menar? Idag transplanteras exempelvis alla njurpatienter i Norrland på Sahlgrenska i Göteborg utan några som helst problem. Alla hjärtsjuka stockholmsbarn opereras i Göteborg eller i Lund. Här tystnade protesterna ganska snart då man noterade bättre resultat för de hjärtsjuka barnen.
.
Man nämner heller inte i artikeln att man hittills inte utfört några lungtransplantationer vid Karolinska. Den verksamheten är ju faktiskt starkt sammankopplad med hjärttransplantationsverksamheten.

Det är intressant att se engagemanget hos Birgitta Rydberg och Maria Wallhager för en fråga som berör cirka 15 patienter. Jag saknar däremot deras engagemang för alla de dialyspatienter i Stockholm som berövats möjligheten att få sjukresa till och från dialysbehandlingen. Här utmärker sig Stockholm som den enda sjukvårdshuvudmannen i landet som inte ger njursjuka den möjligheten.

Jag saknar även Rydbergs och Wallhagers röster då Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) berövade PKU-patienterna möjligheten att få den livsviktiga medicin som ger dem möjlighet att leva ett drägligt liv. Hittills har inte PKU-patienterna i Stockholm ens fått möjlighet att testa medicinen, trots att den har förskrivits till patienter i övriga landet under flera år.

Hjärttransplantationer på sandlådenivå

I Brännpunkt i SVD den 22 februari hävdar ett antal doktorer vid Karolinska Universitetssjukhuset att det föreligger jäv bakom Socialstyrelsens beslut att alla hjärttransplantationer ska ske i Göteborg och Lund. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm tycks få kalla fötter och säger i ett uttalande i Ekot att han inte haft kännedom om ev. jävsförhållande och därför vill utreda detta.

Oavsett jäv eller inte, måste man utifrån ett patientperspektiv bestämt hävda att beslutet att transplantationerna ska utföras i Göteborg och Lund var mycket klokt. Allt annat hade varit fegt från Socialstyrelsens sida.
Rikssjukvårdsnämnden har till uppgift att se över den högspecialiserade sjukvården så att den utförs så effektivt som möjligt med högsta kvalitet och patientsäkerhet. Detta måste alla acceptera, även doktorerna på Karolinska. Det är dessutom inte en dag för tidigt att Socialstyrelsen visar lite styrka som tillsynsmyndighet för sjukvården.

Hjärttransplantationer bedrivs i så liten omfattning i Sverige att det förmodligen hade räckt att ge uppdraget till ett enda sjukhus i landet. Dessutom bör verksamheten kombineras även med lungtransplantationer. Så vitt jag känner till har man inte den erfarenheten på Karolinska. I Göteborg och Lund har man mer än 20 års klinisk erfarenhet och forskning kring hjärt- och lungtransplantationer. Detta är en trygghet för de patienter som blir transplanterde där.

Att läkarna vid Karolinska skriver att man avser trotsa Socialstyrelsens beslut visar att frågan hamnat på sandlådenivå och inte på den akademiska nivå som man talar så varmt om i artikeln.

Alliansen inte lika kaxig idag

I går presenterade GP och SvD en Sifo-undersökning som visade att Alliansen ligger närmare 11 procent under oppositionen. I ledaren i söndagens GP skriver man att valet inte är förlorat och passar på att skylla den senaste veckans mediabrus om Alliansens sjukförsäkringensreform på lögner från sossarna och överdriven nyhetsrapportering.

Om jag inte minns helt fel var det en mycket nyanserad debattartikel i konkurrenten DN i vilken några cancerläkare och en kurator beskrev hur deras patienter tvingas att gå ut och söka heltidsjobb mitt under pågående canserbehandling. Det var den artikeln som drog igång hela debatten, trots att många redan tidigare framfört sina farhågor om sjukförsäkringsreformen. Det kanske även bör påminnas om att både Cristina Husmark Pehrsson (M) och den normalt så kaxige moderaten Bengt Axén tvingades till omedelbar reträtt.

Fler än cancersjuka drabbas av Alliansens misslyckande

Personer som har en allvarlig sjukdom har rätt till fortsatt sjukpenning även efter 364:e dagen vilket innebär att man får behålla ersättningen 80 procent av den sjukpenningsgrundade inkomsten. Som allvarlig sjukdom räknas vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdoma såsom ALS eller om man väntar på transplantation av ett vitalt organ.

Detta blev resultatet då Frederik Reinfeldt fick klart för sig att Alliansregeringens nya sjukförsäkringssystem även skulle komma att svida mot svårt sjuka patienter.
Utåt mot väljarna skulle de här undantagen komma att se bra ut eftersom det är tabubelagt att införa reformer som drabbar cancersjuka. Men alla de andra då som också lever med sjukdomar som är livshotande? Alla är ju inte fuskare som man inom Alliansen vill ge sken av.

Vad man nu har gjort är att man har satt grupper av sjuka mot varandra. Att värdera vem som är sjukast är inte ett rättvist och bra system. Det här är ett praktexempel på att Alliansens och Cristina Husmark Perssons sjukförsäkringssystem är en halvmesyr och ett stort misslyckande. Jag är inte ensam om att tycka det. Hon kan ju börja med att fråga Försäkringskassans ledning och anställda. En annan mer pinsam fråga är var Folkpartiet står i den här frågan?

Fegt försvar från moderater

Sanningarna om den nya sjukförsäkringen som presenterades på DN Debatt i går fick stor uppmärksamhet i övriga medier. Den annars så kaxige moderaten Gunnar Axén, ordförande i Socialförsäkringsutskottet, blev svarslös i SVT:s Aktuellt då han konfronterades med den verkliga sanningen. Både Axén och Cristina Husmark-Pehrsson ägnade hela gårdagen till att skylla över allt på Försäkringskassans tjänstemän som egentligen bara verkställt deras beslut. Att inte våga stå för sina åsikter och beslut då sanningen kommer fram är fegt.

Sjuk, sjukare,...sjukast

På DN Debatt idag beskriver några cancerläkare och en kurator om hur kvinnor med bröstcancer blir behandlade av Försäkringskassan. Efter 180 dagars sjukskrivning ska man enligt de regler som Alliansregeringen har beslutat prövas mot hela arbetsmarknaden. Detta gäller alla, oavsett vad man har för sjukdom. Nu har artikelförfattarna med all rätt reagerat för just sin patientgrupp över de orättfärdiga delarna i systemet.
Även den person som ligger bakom det hela, Cristina Husmark Pehrsson, reagerar över att cancersjuka blir drabbade..
Jag tror att socialförsäkringsministern har målat in sig i ett hörn och har svårt att komma tillbaka, Vilka är det som ska beröras av hennes reformer och vem ska bedöma graden av sjukdom? Det är bara att inse att Alliansregeringen har skapat ett orättfärdigt och sjukt socialförsäkringssystem. Alla kan medverka till förändra detta i september nästa år!

Inte konstigt att sjukvården missar svininfluensan

I de flesta nyhetssändningar i radio och TV ingår numera inslsag som handlar om svininfluensan. De handlar antingen om männsikor som tror att de är odödliga och inte behöver vaccineras eller om politiker som inbillar sig att de är oumbärliga och därför måste gå före i vaccinationskön. Bristen på vaccin har också blivit ett hett ämne att rapportera om.
Nu under de senaste dagarna rapporterar man om alla de människor som avlidit i influensan efter att de skickats hem från vårdcentraler och akutmottagningar. Upprörda journalister ställer infektionsläkare, politiker och Socialstyrelsen mot väggen och frågar hur detta kan ske.
För mig är detta inte alls konstigt. Det är jättebra att man äntligen reagerar och får upp ögonen för att akutsjukvården i Sverige har genomgått en kraftig nedrustning under de senaste åren. De besparingar som politikerna beslutar om skapar helt enkelt dessa konsekvenser. I framtiden kommer ännu fler männsikor att dö på grund av att det inte kommer at finnas resurser att ge dem vård.
Det är allmänna val om tio månader. Vilken kandidat till riksdagen, landstinget eller kommunen vill då stå upp och säga att ytterligare skattesänkningar ska finansieras med neddragningar inom sjukvården?