Ingen trygghet i Alliansens Sverige

Har just sett Debatt i SVT med Janne Josefsson. Hela programmet handlade om Försäkringskassans bemötande av sina kunder. En svårt cancersjuk 62 årig kvinna kunde inför socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson berätta hur hon är på väg att förlora sin sjukpenning och tvingas till heltidsarbete. Något som hennes sjukdom sätter hinder för.
Det finns åtskilliga liknande fall idag där människor förlorar sin sjukpenning på grund av att Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan på minst sagt egendomliga sätt. I morse läste jag i Partille Tidning att kommunens socialtjänst ser tendenser till ökat behov av socialbidrag p g a att människor förlorar sin sjukpenning.
Att hamna i den situationen att man tvingas söka socialbidrag innebär att man först måste göra sig av med bilar, hus etc, eftersom man i princip ska vara helt lottlös för att kunna få socialbidrag. Detta är något som människor i gemen inte är medvetna om.
Cristina Husmark Pehrsson, som deltog i programmet, visade som vanligt en total kallsinnighet och var självfallet nöjd med de reformer som hon ligger bakom.

Återigen undrar jag hur de s k socialliberalerna inom Folkpartiet reagerar då de nu ser hur ett kallt och otryggt samhälle växer fram i Alliansens Sverige.

Varför en EU kritiker som första namn?

Igår var jag och lyssnade på Olle Ludvigsson, verkstadsklubbens ordförande på Volvo, i samband med ett möte i Partille. En intressant person som har lång erfarenhet från industrin.
Olle Ludvigsson är nominerad som socialdemokraternas andra namn till EU-parlamentet.
Som både facklig ledare och ledamot i bolagsstyrelsen för Sveriges största verkstadsföretag besitter han en helt annan erfarenhet och insikt än om han enbart hade varit sysselsatt med politik hela livet.
Olle Ludvigsson har han sedan länge insett betydelsen av Sveriges medlemskap i EU vilket han också lyckades förklara på ett enkelt och mycket övertygande sätt.
Det är nu viktigt att alla röstar i EU-valet så att varken Sverigedemokrater eller företrädare för Junilistan lyckas ta några platser i parlamentet. Att Junilistan överhuvudtaget kom in i förra valet är för mig en gåta.
Vid mötet i Partille ställdes två intressanta frågor till Olle Ludvigsson, varav en blev besvarad. Han ansåg, liksom många andra, att Mona Sahlin försatt sig i en omöjlig situation då hon kategoriskt säger nej en nysatsning på kärnkraft som en följd av samarbetet med vänstern och miljöpartiet.
Den andra frågan om varför socialdemokraterna valt en EU-kritiker som förstanamn förblev obesvarad från Olle Ludvigssons sida. För mig är även detta en gåta, eller så är det en flört med de nya allianspartierna?

Överförmynderi att neka rökare operation

Jag har aldrig varit rökare och tycker att de nya lagarna som förbjuder rökning på allmänna platser är mycket bra. Både som barn och vuxen har jag tvingats genomlida ett stort antal ofrivilla halsbloss i bilar, på jobbet, i konferensrum och på restauranger. Detta är tack och lov ett minne blott.
Trots min negativa inställning till rökning blir jag tveksam då jag läser i Göteborgs Posten att Universitetssjukhuset i Umeå beslutat att inte utföra vissa planerade operationer på patienter som inte avhåller sig från rökning två månader före och efter ingreppet. Att rökning skadar hälsan och att risker för komplikationer i samband en operation ökar hos rökare är inte obekant.
Sjukvården är alltid skyldig att ge patienten en saklig information om de behandlingsalternativ som står till buds. Man ska också informera om de risker som en behandling eller operation kan innebära. Att då inte speciellt ge rökare särskild information är att betrakta som ett tjänstefel. Att gå så långt som att införa ett tvång mot rökare ser jag dock som ett överförmynderi mot vuxna individer. Jag undrar därför om beslutet verkligen är förankrat hos den politiska ledningen i Västerbottens landsting. Det är därför viktigt att Socialstyrelsen gör en granskning om rökförbudet strider mot Hälso- och sjukvårdslagen.

Äntligen reagerar Kommunal

I en debattartikel på DN Debatt den 29 januari tar Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn upp brister i äldreomsorgen utifrån en undersökning som hennes organisation nyligen genomfört. Hon skriver även om kompetensutveckling, lönefrågor och politikernas ansvar för de beslut som de är med och fattar.

Det är bra att Kommunal äntligen syns i den här diskussionen!

Jag har länge varit kritisk till Kommunals sätt att företräda sina medlemmar samt att man hittills varit dåliga på att diskutera kvalitetsfrågor inom vård och omsorg.
Om äldreomsorgen ska bli bättre krävs att personalen har en gedigen utbildning i botten, med särskild kunskap om demenssjukdomar, sjukvård, läkemedelshantering etc. Desstum bör det krävas att man har en grundläggande kunskap om svensk kultur och historia.
Arbetsgivarna måste satsa på kontinuerlig kompetensutveckling och framförallt driva en lönepolitik som gör det attraktivt att utbilda sig till ett yrke inom äldreomsorgen.

Kommunal har enligt min uppfattning hittills varit dåliga på att driva kvalitets- och utbildningsfrågor. Här skiljer sig Kommunal väsentligt från Vårdförbundet, vilket förvånar mig mycket. Varför samarbetar inte dessa båda fackliga organisationer mer? Enligt min uppfattning borde sjuksköterskor och undersköterskor ingå i en gemensam facklig organisation.

Artikeln på DN Debatt visar att Kommunal äntligen har fattat något om hur man kan höja status och löner för de undersköterskor som jobbar inom den kommunala vård och omsorgen.

Cristina Husmark Pehrsson bör avgå

Jag har i många av mina blogginlägg riktat kritik mot alliansregeringen, speciellt socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, för de reformer som genomförs i socialförsäkringssystemet. Här jag inte ändrat uppfattning, utan mitt förtroende för regeringen Reinfeldt är orubbat lågt i detta avseende. Jag är både förvånad och besviken att Folkpartiet har så dåligt civilkurage att de inte vågar ta till orda och protestera vid regeringssammanträdena. Deras förändrade attityd och bristande engagemang för de svaga grupperna i samhället kommer säkerligen att straffa sig i nästa val. Folkpartiet ligger ju faktiskt inte långt från fyraprocentspärren.
Dagens fråga handlar om FK:s nonchalans mot sina försäkringstagare. Långa handläggningstider och sena utbetalningar som innebär att privatpersoner får betalningsanmärkningar och hotas med vräkning. Både statsministern och socialförsäkringsministern visar sig helt oförstående till situationen. Det skylls på den tidigare regeringen, trots att regeringen Reinfeldt haft mer än två år på sig att rätta till problemen.
Den nya generaldirektören Adriana Lender skyller också ifrån sig fastän att det framkommit att det är hon själv som ligger bakom besluten som lett till röran.
Dagens oreda hos Försäkringskassan visar åter att Cristina Husmark Pehrsson har mycket dålig insikt om konsekvenserna av den politik som hon bedriver. Detta bör leda till hennes avgång. Utnämningen av Adriana Lender till generaldirektör förstärker denna uppfattning.

Årets julklapp - 30 000 utförsäkrade

Vid årsskifltet kan 30 000 personer förlora sin sjukpenning. Då blir de nya reglerna verklighet som innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga ska prövas mot alla arbeten på arbetsmarknaden. Oavsett om det finns det något ledigt jobb eller ej kommer sjukersättningen att dras in.
Med tanke på dagens situation med alla varsel är sannolikheten minimal att en redan sjukskriven person kommer att få ett jobb. Det som återstår är socialbirdrag!
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) verkar alltid så välmenande och klok då hon regogör för sina förslag och nya reformer. Trots det blir det mesta fel som hon gör!
Idag finns det knappast någon långtidssjuk i Sverige som känner sig trygg. Att få sin sjukdom och arbetsförmåga ifrågasatt av en tjänsteman på Försäkringskassan, som dessutom saknar sjukvårdutbildning, är otroligt förnedrande. Det finns många som kan vittna om det
Den trygghet som fanns i Sverige försvann den dag som alliansregeringen tillträdde 2006.

Oetisk forskning i Stockholms landsting

I kvällens TV 4 nyheter visades ett reportage om SOS Alarm i Stockholm med anledning av att landstinget inlett en studie som innebär att personer som drabbas av en stroke riskerar att nedprioriteras till ett icke akut larm, s k prio 2 larm. Patienterna delas in i två grupper som är lottade av larmoperatören. Väntetiden innan ambulansen anländer till patienten kan i värsta fall bli flera timmar om lotten utfaller till ett prio 2 larm.
Om detta är en vetenskaplig forskningsstudie i landstingets regi är det ofattbart om studien är godkänd av en medicinetisk forskningskommitté.
Det är människor det handlar om som med stor sannolikhet slipper allvarliga komplikationer om de får snabb behandling. Sjukvårdslandstingsrådet Felippa Reinfeldt bör därför se till att projektet omedelbart stoppas!