Alla seriösa företag har kollektivavtal

Västtrafik besvarar idag min debattartikel i GP om upphandlingen av sjukresor. Njurförbundet Västsverige har gjort en omfattande undersökning genom att intervjua patienter och personal vid flera dialysmottagningar inom Västra Götalandsregionen. Rapporten är en skrämmande läsning. Det värsta är att innehållet är sant.

Det är ju uppenbart att Västtrafik har valt pris före kvalitet. Om ett företag driver sin verksamhet utan kollektivavtal finns det en dold agenda. Inga seriösa företag saknar kollektivavtal. Det finns många av chaufförerna som kör för Taxikurir som är uppriktiga mot sina resenärer och säger att de helst inte vill köra sjukresor eftersom de får så dåligt betalt av Västtrafik. De usla arbetsvillkoren för Taxikurirs chaufförer kan inte ha varit ngn hemlighet för Västtrafik vid upphandlingen.  Detta är något som har varit känt långt innan det uppmärksammades av GP. Personligen väljer jag alltid Taxi Göteborg alternativ Taxi Stockholm eftersom dessa bolag är seriösa och har kollektivavtal.

Det går inte att skylla på EU-regler, det handlar helt enkelt om vilka kvalitetskrav som ställs i anbudförfrågan. Man får vad man betalar för.

En dialyspatient reser minst tre gånger i veckan till sin dialysmottagning, för många resten av livet. Alla har rätt att bli bemötta med respekt och inte behöva uppleva rädsla under transporterna. Det är allt för många som blivit illa bemötta av de representanter som Västtrafik har avtal med. Det går inte att skylla på inkörningsproblem.

Pengar skapar inte fler organdonationer

På SVD:s debattsida idag skriver Henrik Hall, vice ordförande i Moderta Studentförbundet, att ekonomisk ersättning skulle öka antalet organdonationer. Henrik Hall har är helt fel ute. Donationsviljan i Sverige är den högsta i Europa. Nästan exakt hälften av alla njurtransplantationer under 2012 har genomförts med en levande donator vilket borde utgöra ett tydligt bevis för den höga donationsviljan hos befolkningen. Det finns inga tecken som tyder på att betalning skulle öka antalet levande njurdonatorer.

Situationen skulle kunna bli absurd om exempelvis om en av familjemedlemmarna passar som donator och får 300 000 kronor medan övriga i familjen som genomgått utredning förblir ekonomiskt ”lottlösa”.Ersättning för förlorad arbetsförtjänst och andra kostnader ska ersättas i sin helhet och donatorn ska också visas en innerlig uppskattning av sjukvården för sin insats. Övriga ersättningar får inte förekomma som kan tolkas som påtryckningsmedel. Detta är strikt reglerat i ett EU-direktiv som Sverige har anslutit sig till. Som mottagare av en njure från en levande donator skulle det kännas mycket konstigt om donatorn enbart ställt upp för pengarnas skull. Idag vet vi att alla njurdonationer sker enbart på grund av kärlek och omtanke.

Inga andra länder i vår omgivning betalar pengar till levande givare eller till dödsbon då organen doneras från avlidna givare. Det är dessutom förbjudet enligt lagstiftning i Europa och de flesta övriga länder i Världen.

Sveriges låga donationssiffror med organ från avlidna hänger ihop med brist på resurser inom intensivvården och osäkerhet hos den medicinska professionen hur regelverket ska tolkas då det finns en möjlig avliden donator.

Pengar löser inte alla problem som Henrik Hall i Fria Moderata Studentförbundet uppenbarligen tycks tro.

Först rejäl lön sedan jobbskatteavdrag

Det ställdes stora förväntningar inför kvällens partiledardebatt i SVT. Jobbskatteavdraget blir alltid i dessa sammanhang ett huvudnummer för Fredrik Reinfeldt. Han gillar att framhålla hur mycket lågavlönade offentliganställda såsom undersköterskor och vårdbiträden har fått i mindre skatt. Tyvärr är det ingen från oppositionen som tar chansen och ifrågasätter varför dessa yrkesgrupper inte istället får högre grundlön och förbättrade arbetsvillkor. För lågavlönade offentliga anställda, mest kvinnor, är den låga lönen och arbetsvillkoren ett allvarligt gissel. En låg lön på deltid ger i framtiden även en låg pension som det inte går att leva på. Fredrik Reinfeldts resonemang verkar helt gå ut på att jobbskatteavdraget kan förmå låglönegrupperna bland offentliganställda att hålla igen på sina lönekrav. Kanske en baktanke för att kunna finansiera ytterligare sänkta skatter.

Småpartierna sänke för alliansen

Jag lyssnade på Ekots lördagsintervju med näringsminister Annie Lööf som även är centerledare. Intervjun stärke min uppfattning om att Annie Lööf är ett svagt kort inom regeringen och en person som aldrig hade kvalificerats sig till minister om hon inte varit partiledare. Hennes till ytan självsäkra framträdande slogs snabbt sönder av den skickliga  och erfarna intervjuaren. Att vara näringsminister kräver en person med lång erfarenhet inom politiken. Det saknar Annie Lööf som ännu inte har fyllt 30 och enbart har några års erfarenhet i riksdagen. Hennes årsinkomst på nästan 2 miljoner får betraktas som en ingångslön. Den lyser i ögonen på de flesta, speciellt om man som hon förespråkar att andra kvinnor i låginkomstyrken ska sänka sina ingångslöner.
Centern och de andra småpartiernas olika politiska utspel splittrar alliansregeringens sammanhållning. Dessa kommer att bli ett sänke för alliansen. Fredrik Reinfeldt går en svår tid till mötes som jag inte tror att han reder ut.

Annie Lööf saknar trovärdighet

Centerpartiet har blivit ett märkligt parti som inte riktigt hänger med i hur samhället fungerar eller vilka människorna är som lever i det. Alla är inte småföretagare, även om säkerligen många skulle vilja vara det. Varken småföretag eller stora företag skulle fungera om det inte fanns medarabetare som medverkar till att företaget utvecklas och generar vinst.

Sverige är inte känt som något höglöneland, speciellt inte om vi jämför oss med våra nordiska grannländer. Att Centern nu föreslår att ingångslönerna ska sänkas med i genomsnitt 25 procent, oavsett ålder, är något som tydligt visar att partiet saknar förståelse och kunskap om arbetsmarknaden. Förslaget är mycket naivt eftersom det är arbetsmarknadens parter som bestämmer lönenivåerna. Vi har dessutom synnerligen låga ingångslöner inom många områden i Sverige som håller nere lönenivåerna för många yrkesgrupper. Undersköterskor, sjuksköterskor och lärare är några av de yrkesgrupper som skulle drabbas hårt om Centern mot all förmodan skulle få igenom sitt naiva förslag. Är det dessa yrkesområden som Annie Lööf tänker på?

Att Annie Lööf som den bäst avlönade partiledaren med 150 000 kronor i månaden kommer med förslaget gör att det känns som ett hån och helt utan trovärdighet.

Kvinnoägg ska inte ha något pris

I en ledare i GP den 6 mars tar Maria Haldesten upp frågan om ekonomisk ersättning till kvinnor som donerar ägg till andra kvinnor som inte kan producera egna ägg. Anledningen till uppmärksamheten i GP är att den politiska majoriteten i Region Skåne vill höja ersättningen från 3000 kronor till 10000 kronor i syfte att locka fler att bli äggdonatorer.
I Sverige och i stora delar av övriga världen finns en tydlig lagstiftning som förbjuder all ekonomisk ersättning i samband med donation av organ. I det sk EU-direktivet för donation av mänskliga organ som Sverige har ställt sig bakom står det inskrivet i artikel 13 mycket tydligt att all ekonomisk ersättning till levande organdonatorer inte är tillåtet, utöver klart verifierbara kostnader.
Donation av ägg och spermier bör vara likställt med donation av andra livsviktiga organ. Det borde således vara ganska lätt för politikerna i Skåne och i övriga landet att inse att äggdonation är en gåva precis på samma sätt som då en njure doneras från en levande givare. Det finns andra sätt än att locka med pengar som kan få fler att donera könsceller.

Jan Björklund en populistisk skolminister

Jan Björklund är en märklig skolminister som tar alla chanser att svartmåla den svenska skolan. Han har trots allt varit ansvarig minister i fem år och då kan man undra om han inte har åstadkommit något? Efter så lång tid går det inte att skylla sina egna misslyckanden på den förra regeringen. Min erfarenhet är att undervisningen är annorlunda idag och att eleverna lär sig mycket mer än tidigare. Inlärningen sker på ett helt annat sätt än på den tiden när jag och Jan Björklund gick i skolan. Förmodligen har hans egna barn ännu börjat skolan eller så har han inte kommit underfund med att det är 2012. Min uppfattning är att Jan Björklund bedriver en populistisk skolpolitik som går hem hos den äldre generationen som inte vet något om dagens skolvärld.