Det är mycket intressant att följa debatten som några doktorer på Karolinska inlett för att de inte längre ska få utföra hjärttransplantationer. Birgitta Rydberg och Maria Wallhager, båda erfarna politiker från Folkpartiet i Stockholm, har hakat på och inkompetensförklarar Socialstyrelsen, Regionsjukvårdsnämnden och andra politikerkollegor för ett beslut som fattats under bred majoritet och som de inte gillar. Deras syn på demokratin är mycket märklig!
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och ur patientsäkerhetssynpunkt var det ett mycket klokt beslut. Genom sådana här prioriteringar får vi dessutom råd att ge fler patienter god vård i Sverige.
Det finns betydligt allvarligare frågor att diskutera än vilka läkare som ska få operera 10 - 15 hjärtpatienter per år. Det som borde stå mycket högt på dagordningen just nu är att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, inte har ändrat sin uppfattning om att den enda medicin som ges till PKU-patienter inte längre ska finnas i förmånssystemet. TLV behagar inte ens vänta med verkställigheten till dess att överklagandeprocessen är över. Detta innebär att många patienter, mestadels barn, blir utan sin livsviktiga medicin. Att landstingen själva kommer att ta ansvaret för läkemedlet som TLV påstår är en utopi. Kanske några enstaka patienter kan få fortsätta med behandlingen enligt SKL. TLV försvarar sig med att läkemedlet kan ersättas med diet. Ja det går, men då visar TLV att man är helt i avsaknad av reell kunskap om vad dieten innebär och vad den skapar för konsekvenser.
TLV:s beslut beträffande PKU-medicinen är en stor skam för Sverige som välfärdsstat. Regeringen bör därför omedelbart granska om TLV följer intentionerna i Hälso- och sjukvårdslagen om allas rätt till lika vård. Jämförs TLV:s beslut med diskussionen om hjärttransplantationerna borde både thoraxkirurgerna på Karolinska och Fp-politikerna ha all anledning att börja rodna.
torsdag 25 februari 2010
tisdag 23 februari 2010
Folkpartiet i sandlådedebatt
På DN Debatt skriver idag ett antal folkpartipolitiker med Birgitta Rydberg och Maria Wallhager från Stockholm i spetsen om sina farhågor över att Karolinska inte längre ska få transplantera hjärtan. Artikeln är en uppföljning av motsvarande debattartikel i gårdagens SvD. Uppenbarligen skriver man under starkt inflytande (uppdrag) av de intellektuellt starka doktorerna på Karolinska.
Det är förvånande att ta del av hur erfarna sjukvårdspolitiker kan ondgöra sig över ett beslut som fattats med stark majoritet. Fem av sex ledamöter i Rikssjukvårdsnämnden var för beslutet. Är inte detta att underskatta demokratin och att inkompetensförklara sina landsortskollegor?
Folkpartipolitikerna befarar att beslutet kommer att få ”ödesdigra konsekvenser”. Förstår inte vad man menar? Idag transplanteras exempelvis alla njurpatienter i Norrland på Sahlgrenska i Göteborg utan några som helst problem. Alla hjärtsjuka stockholmsbarn opereras i Göteborg eller i Lund. Här tystnade protesterna ganska snart då man noterade bättre resultat för de hjärtsjuka barnen.
.
Man nämner heller inte i artikeln att man hittills inte utfört några lungtransplantationer vid Karolinska. Den verksamheten är ju faktiskt starkt sammankopplad med hjärttransplantationsverksamheten.
Det är intressant att se engagemanget hos Birgitta Rydberg och Maria Wallhager för en fråga som berör cirka 15 patienter. Jag saknar däremot deras engagemang för alla de dialyspatienter i Stockholm som berövats möjligheten att få sjukresa till och från dialysbehandlingen. Här utmärker sig Stockholm som den enda sjukvårdshuvudmannen i landet som inte ger njursjuka den möjligheten.
Jag saknar även Rydbergs och Wallhagers röster då Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) berövade PKU-patienterna möjligheten att få den livsviktiga medicin som ger dem möjlighet att leva ett drägligt liv. Hittills har inte PKU-patienterna i Stockholm ens fått möjlighet att testa medicinen, trots att den har förskrivits till patienter i övriga landet under flera år.
Det är förvånande att ta del av hur erfarna sjukvårdspolitiker kan ondgöra sig över ett beslut som fattats med stark majoritet. Fem av sex ledamöter i Rikssjukvårdsnämnden var för beslutet. Är inte detta att underskatta demokratin och att inkompetensförklara sina landsortskollegor?
Folkpartipolitikerna befarar att beslutet kommer att få ”ödesdigra konsekvenser”. Förstår inte vad man menar? Idag transplanteras exempelvis alla njurpatienter i Norrland på Sahlgrenska i Göteborg utan några som helst problem. Alla hjärtsjuka stockholmsbarn opereras i Göteborg eller i Lund. Här tystnade protesterna ganska snart då man noterade bättre resultat för de hjärtsjuka barnen.
.
Man nämner heller inte i artikeln att man hittills inte utfört några lungtransplantationer vid Karolinska. Den verksamheten är ju faktiskt starkt sammankopplad med hjärttransplantationsverksamheten.
Det är intressant att se engagemanget hos Birgitta Rydberg och Maria Wallhager för en fråga som berör cirka 15 patienter. Jag saknar däremot deras engagemang för alla de dialyspatienter i Stockholm som berövats möjligheten att få sjukresa till och från dialysbehandlingen. Här utmärker sig Stockholm som den enda sjukvårdshuvudmannen i landet som inte ger njursjuka den möjligheten.
Jag saknar även Rydbergs och Wallhagers röster då Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) berövade PKU-patienterna möjligheten att få den livsviktiga medicin som ger dem möjlighet att leva ett drägligt liv. Hittills har inte PKU-patienterna i Stockholm ens fått möjlighet att testa medicinen, trots att den har förskrivits till patienter i övriga landet under flera år.
måndag 22 februari 2010
Hjärttransplantationer på sandlådenivå
I Brännpunkt i SVD den 22 februari hävdar ett antal doktorer vid Karolinska Universitetssjukhuset att det föreligger jäv bakom Socialstyrelsens beslut att alla hjärttransplantationer ska ske i Göteborg och Lund. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm tycks få kalla fötter och säger i ett uttalande i Ekot att han inte haft kännedom om ev. jävsförhållande och därför vill utreda detta.
Oavsett jäv eller inte, måste man utifrån ett patientperspektiv bestämt hävda att beslutet att transplantationerna ska utföras i Göteborg och Lund var mycket klokt. Allt annat hade varit fegt från Socialstyrelsens sida.
Rikssjukvårdsnämnden har till uppgift att se över den högspecialiserade sjukvården så att den utförs så effektivt som möjligt med högsta kvalitet och patientsäkerhet. Detta måste alla acceptera, även doktorerna på Karolinska. Det är dessutom inte en dag för tidigt att Socialstyrelsen visar lite styrka som tillsynsmyndighet för sjukvården.
Hjärttransplantationer bedrivs i så liten omfattning i Sverige att det förmodligen hade räckt att ge uppdraget till ett enda sjukhus i landet. Dessutom bör verksamheten kombineras även med lungtransplantationer. Så vitt jag känner till har man inte den erfarenheten på Karolinska. I Göteborg och Lund har man mer än 20 års klinisk erfarenhet och forskning kring hjärt- och lungtransplantationer. Detta är en trygghet för de patienter som blir transplanterde där.
Att läkarna vid Karolinska skriver att man avser trotsa Socialstyrelsens beslut visar att frågan hamnat på sandlådenivå och inte på den akademiska nivå som man talar så varmt om i artikeln.
Oavsett jäv eller inte, måste man utifrån ett patientperspektiv bestämt hävda att beslutet att transplantationerna ska utföras i Göteborg och Lund var mycket klokt. Allt annat hade varit fegt från Socialstyrelsens sida.
Rikssjukvårdsnämnden har till uppgift att se över den högspecialiserade sjukvården så att den utförs så effektivt som möjligt med högsta kvalitet och patientsäkerhet. Detta måste alla acceptera, även doktorerna på Karolinska. Det är dessutom inte en dag för tidigt att Socialstyrelsen visar lite styrka som tillsynsmyndighet för sjukvården.
Hjärttransplantationer bedrivs i så liten omfattning i Sverige att det förmodligen hade räckt att ge uppdraget till ett enda sjukhus i landet. Dessutom bör verksamheten kombineras även med lungtransplantationer. Så vitt jag känner till har man inte den erfarenheten på Karolinska. I Göteborg och Lund har man mer än 20 års klinisk erfarenhet och forskning kring hjärt- och lungtransplantationer. Detta är en trygghet för de patienter som blir transplanterde där.
Att läkarna vid Karolinska skriver att man avser trotsa Socialstyrelsens beslut visar att frågan hamnat på sandlådenivå och inte på den akademiska nivå som man talar så varmt om i artikeln.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)